Experterna om branden på S:t Sigfrid: MED SPRINKLER KANSKE INGEN BEHÖVT OMKOMMA
	En 38-årig kvinna, dömd till sluten psykiatrisk vård för mordbrand, tände eld på en gardin i sitt rum i "kvinnohuset" på den rättspsykiatriska avdelningen på S:t Sigfrids sjukhus i Växjö natten till den 1 augusti. Branden ledde till att två av avdelningens tio patienter dog och att tre fick allvarliga rökskador. Den 38-åriga kvinnan klarade sig däremot utan skador. Räddningstjänsten kallades till platsen av det automatiska brandlarmet, vilket verifierades av ett inringt larm från sjukhuset. När räddningstjänsten kom fram, slog det redan ut lågor från ett okrossbart fönster, som var sprängt av värmen. Enligt räddningstjänsten hade personalen, som bestod av sommarvikarier utan brandutbildning, gjort en bra insats. Men fem patienter var alltså kvar i den brinnande fastigheten när räddningstjänsten anlände. Räddningsarbetet tog en knapp timme. Ulf Erlandsson, brandingenjör på Räddningsverket med kontor i Växjö, kom till brandplatsen några timmar efter brandpersonalen. Han säger: - En vårdanläggning ska naturligtvis vara helsprinklad. Från Räddningsverket har vi det önskemålet. I nybyggen borde det vara krav. - Om S:t Sigfrids kvinnohus varit sprinklat, tror jag inte att någon dött i branden. Ulf Erlandsson säger att det anses svårt att sprinkla en psykiatrisk klinik eftersom självmordsbenägna patienter kan fästa en snara i ett sprinklerhuvud och hänga sig. Men på Ryhov i Jönköping har man sprinklat den psykiatriska avdelningen. Där har man sprinklerhuvuden som är infällda i luckor i taket. När sprinklern löser ut öppnar sig luckan. - Det visar att problemet går att lösa, bara viljan finns. Enligt Ulf Erlandsson, som bland annat är ansvarig för Räddningsverkets arbete med dödsbrandsstatistiken, är det ingen som omkommit i brand på en låst vårdavdelning i Sverige på cirka 20 år. Förra gången det inträffade en liknande brand som den på S:t Sigfrid, dog fem människor på ett vårdhem för psykiskt sjuka i Sundsvall. Däremot har 44 människor dött i bränder i servicehus under de senaste fyra åren. - Där borde det förstås också vara krav på sprinkler, men eftersom servicehus räknas som eget boende är reglerna snälla. Boverket är den kravställande myndigheten när det gäller brandskydd i nybyggen. Kraven finns specificerade i Boverkets byggregler. Anders Johansson, brandingenjör på Boverket, säger att myndigheten ska se över sina regler under de närmaste åren. - Men jag vet inte om det kommer att resultera i krav på sprinkler. Anders Johansson framhåller att när det handlar om anläggningar där människor hålls inlåsta, så projekteras brandskyddet i varje enskilt fall. Några detaljregler finns inte och inte heller några särskilda regler för den typen av byggnader. Reglerna bygger på att det ska gå att utrymma. Men sprinkler är en bra, säkerhetshöjande lösning i kombination med andra tekniska och organisatoriska åtgärder, anser han. - På S:t Sigfrids sjukhus tycker jag det vore rimligt med sprinkler som en av flera delkomponenter i brandskyddet. Jens Hjort, regelansvarig för larm och sprinkler på SBF, menar att det borde vara självklart med aktiva släcksystem i byggnader där man låser in människor. - När man låser in folk tar man ju bort deras möjligheter att rädda sig själva. Det lägger ett tungt ansvar på personalen som driver verksamheten. I det här fallet är det uppenbart att det skett en felbedömning vad gäller brandskyddet. Man kan inte påstå att det var skäligt, vilket lagen kräver.
	Kerstin Stålbrand BIAND & RÄDDNING NR 6 2003
Tillbaka