Statens Räddningsverk föreslår att Sverige skall följa Finlands väg med funktionskrav för trygg utrymning.
Får man ingen hjälp inom rimlig tid bör bostäderna förses med automatisk boendesprinkler.

På morgonen den 1 augusti efter dödsbranden psykkliniken i Växjö förberedde sig Räddningsverket på frågor från media. Vi valde att Ulf Erlandsson, brandutredare på Räddningsverket och på plats i Växjö, skulle medverka på presskonferenser och tala med utgångspunkt från den aktuella branden. Från enheten för olycksförebyggande verksamhet i Karlstad skulle vi föra fram våra tidigare synpunkter och tala generellt om behovet av sprinkler i äldreboende. Det finns många som av olika anledningar inte kan ta sig ut själva. Man behöver inte vara inlåst för att hamna i bekymmer vid bränder.

Ägare och innehavare har ansvaret
Räddningsverket får ofta frågor när något har hänt och vi förväntas ge allmänna synpunkter. Vi kan kritiseras för att inte ha gjort tillräckligt eller för att ansvaret är oklart. Ansvaret för brandsäkerheten finns dock alltid hos ägare/innehavare och de ses till av lokala myndigheter. Brandskyddet är anpassat till varje byggnad, dess verksamhet och organisation så vi ger oftast allmänt formulerade svar. Räddningsverket har sedan tidigare föreslagit att Boverket inför krav på sprinkler i dessa boendeformer för bl.a. äldre. Problemen har varit uppenbara med 44 döda i dessa boenden under 1999-2002. För att få fram en ändring behövs fler aktörer och ett ökat engagemang kring brandsäkerheten efterlystes från bl.a. Socialstyrelsen.

Vi har föreslagit Boverket att Sverige följer Finlands väg med funktionskrav. Det innebär att om de boende själva förväntas uppmärksamma larm och utrymma inom 2-3 minuter räcker det med brandvarnare. Om de kan få hjälp av utbildad personal inom tre minuter räcker det med rökdetekterande automatiskt brandlarm i bostaden. Om de inte kan få hjälp inom denna tid bör bostäderna förses med automatisk boendesprinkler. En rapport från norska SINTEF säger samma sak - kritiska förhållanden uppstår inom tre minuter utan bostadssprinkler.

Förslag från Boverket under 2004
En speciell svårighet har varit att det saknas krav på boendesprinkler i Boverkets byggregler. Retroaktiva krav för bättre brandskydd är svåra att driva med stöd av byggreglerna om ägaren inte avser ändra användningen. Alternativet blir därför att ställa krav med stöd av räddningstjänstlagen. Hittills har definition av boendeform varit avgörande för val av brandskydd. Men vid ett videomöte med Boverket, efter branden i Växjö, noterade vi som flera gånger tidigare att dagens regler och begrepp är föråldrade. Ett förslag där Boverket utgår från de boendes möjligheter att agera kan vara framme under 2004 och då kommer sprinkler att finnas med som ett alternativ. En del kommuner har efter egna analyser och bedömningar beslutat att successivt införa bostadssprinkler i kombination med tidig varning.

I samband med radio och TV-intervjuerna direkt efter branden sade jag att det var ganska självklart med sprinkler inom psykvården. Där är bränder vanliga och det är ganska få anläggningar. En forskningsrapport (94:4) från Högskolan i Karlstad visade att det är samhällsekonomiskt lönsamt att sprinkla vårdinrättning som sjukhus och sjukhem. Sprinkling av lokaler för psykiatrisk vård gav då 2,5 gång så stor vinst som andra vårdformer.

Flyttbart sprinklersystem
När sprinklertyp väljs är det vanligaste att vårdgivarna planerar för boendesprinkler. Trätek, Räddningsverket, LTH/brandteknik, SP m.fl. skrev en rapport om boendesprinkler för att visa på möjligheterna med sådana system och öka användningen. Brandförsvarsföreningen har rekommendationer för installationer. Räddningsverket utvecklar också tillsammans med universitetet i Karlstad ett flyttbart system med högtryckssprinkler och vattendimma. Den kan sänka kostnaden och ändå ha en rimlig effektivitet. Sådan ny teknik påverkar utfallet av kostnads/nyttoanalyser. Samarbetet med Boverket kring denna och andra brandskyddsfrågor försiggår kontinuerligt och Räddningsverket har bra underlag från brandutredarprogrammet och från räddningskårernas sammanställda insatsrapporter.

Branden i Växjö och diskussionerna efteråt fick genomslag i många artiklar där Räddningsverkets syn redovisades. Artiklarna fick ofta en lokal koppling. På detta sätt ökades allmänhetens kunskap. Jag tror att just anhörigas oro och omsorg om brandsäkerheten kan vara en påtryckningsmöjlighet för att få en ökad ambition genom att peka på antalet omkomna och hur andra kommuner agerar.