Kan man installera sprinklersystem i hemmet? I USA har man gjort just det i ca 20 år och frågan har väckts om man inte kan göra liknande i Sverige. Christian Hansson som f.n. går på räddningstjänstutbildning för brandingenjörer i Revinge, presenterade den 14 november ett projektarbete som visar positiva resultat med boendesprinkler.

Projektet redovisar erfarenheter som finns att tillgå i litteratur om sprinklers egenskaper att rädda liv såväl som försök på Brandorama vid Helsingborgs brandförsvar för att studera miljön i ett brandrum då en sprinkler aktiverar.

Litteratur och statistik från främst USA rapporterar om ökat användande av boendesprinkler samtidigt som sänkta siffror på brandskador och framförallt dödsfall i bränder. Vid studie av sprinklers effektivitet vad gäller att begränsa eller släcka en brand uppnås goda resultat.
Man tittade på utbredning av flampåverkan i sprinklade respektive osprinklade bränder och kom fram till att sprinklade bränder får en kraftigt minskad omfattning. Felfrekvensen för sprinkler är låg och i ungefär hälften av fallen kan man direkt härleda felet till ett mänskligt fel som till exempel att ha stängt av systemet.

Praktiska försök
Den praktiska delen av projektet utfördes på Helsingborgs brandförsvars anläggning Brandorama där två serier med försök utfördes när en madrass av PUR-skum förbrändes. Fem försök mätte gassammansättning med avseende på syre, kolmonoxid och koldioxid samt temperaturen i rummet med hjälp av två metallstativ med termoelement monterade på olika höjder. Fyra följande försök mätte viktminskningen då madrassen brann och därefter beräknades brandens effekt.
Från mätningarna av gassammansättningen i rummet kunde ett värde för den exponerade dosen av toxiska gaser beräknas. Det gjordes genom framtagandet av ett så kallat FID-värde (Fractional Incapacitation Dose) vilket mäter hur långt gången man är mot att tappa medvetandet.
I alla försök blev värdet lågt beroende på försökets ringa storlek och varaktighet men man kan ändå utläsa att de sprinklade försöken har ett lägre värde vilket är fördelaktigt. Även exponeringen av värmestrålningen beräknades och jämfördes försöken emellan och även där visade de sprinklade försöken bättre resultat genom minskad strålning. En person i rummet skulle alltså exponeras för både mindre mängd giftiga gaser och lägre nivå av värmestrålning om rummet var sprinklat.

Boendesprinkler höjer brandsäkerheten
Försöken utfördes med växelvis boendesprinkler och med konventionell sprinkler där huvudskillnaden är att en boendesprinkler är känsligare, har lägre RTI-värde och aktiverar alltså tidigare i brandförloppet.
Detta resulterade i bättre resultat för boendesprinklern både vad gällde exponeringen av toxiska gaser och värmestrålning.

Sammantaget dras slutsatsen att boendesprinkler är en mycket bra åtgärd för att höja brandsäkerheten.
Det område där boendesprinkler borde vara mest aktuellt är hem för äldre, vissa former av vårdinrättningar och sjukhem eller andra platser där människor som själva saknar möjlighet att utrymma effektivt vistas.
Boendesprinklerns fördel ligger här i att inte bara detektera en brand utan även ha kapacitet att i de flesta fall begränsa eller till och med släcka branden och skapa lindrigare miljö att vistas i under väntan på assistans för utrymning. Med underlag i litteratur och i de praktiska försöken dras även slutsatsen att sprinkler med fördel kompletteras med rökdetektor. Man bör alltså inte se sprinkler som en heltäckande lösning utan som en del i ett system av brandskyddsåtgärder.