Och åren går...
	I vad som tyvärr har kommit att bli en följetong har det nu blivit dags för vår tredje artikel i samma ämne: vilka lärdomar drar man av brandkatastrofen i Makedoniska föreningens lokaler i Göteborg. Allhelgonahelgen 1998 får man nu börjar tillägga eftersom minnet dunkla slöjor börjar lägga sig över det som en gång tycktes så oerhört i sin unika tyngd. För ett år sedan efterlyste vi någon som helst reaktion från de som har makten att bestämma. Varför har det inte utgått ett påbud, om inte från Augustus så från mer dagsaktuella kejsare. Finns det ingen person som kan säga ifrån? Är det verkligen så att 63 döda ungdomar inte räcker för att skapa ett tryck i riktning mot förbättrade regler, rutiner och riktlinjer? Från Sprinklerfrämjandets sida tog vi upp det faktum att vi trots aktivt erbjudande om att ställa alla resurser i form av teknisk kompetens till förfogande inte ens blivit informerade om Haverikommissionens planer på att låta två olika forsknings-institutioner räkna på brandförloppet och komma med förslag till hur man skall undvika ett upprepande av samma sorts massdråp. Vi misstänkte att man inte skulle ta med sprinklerinstallation som en parameter i beräkningarna - men hoppades ha fel. Vi hoppades att det självklara, det som borde vara det självklara, skulle vara en naturlig del av alla analyser i fråga om möjliga åtgärder: människor omkommer inte av brand i sprinklade byggnader. Vår artikel fick gav ett enda besked i frågan: Haverikommissionen hade inte tagit med sprinkler i anvisningarna för analyserna. Man sade sig gärna ha gjort det men "Lunds Tekniska Högskola hade inte velat det eftersom man saknade användbara in-data för sprinkler och Haverikommissionen ville inte styra dem mer i detalj". Och så var det med det. Har någon föresten sett till några resultat av de här arbetena? Vad för slags slutsatser har man kommit fram till, Vad har man publicerat och vilka kampanjer har man initierat som en följd av det? För att rent av svära i kyrkan: har någon sett notan för utredningarna? Om vi lämnar det närmast genanta icke-agerandet från det officiella utredandets håll och istället tittar på vardagsarbetet - vad har hänt där? Hur många samlingslokaler har försetts med sprinklersystem sedan branden 1998? Hur många har man installerat automatiskt brandlarm i, hur många har fått ett fungerande utrymningslarm? Hur många befintliga brandskyddsinstallationer har blivit kontrollerade av kompetent och sakkunnig person? Är det inte så att man efter en månads ojande och dövande av dåliga samveten sakta gled in i den vanliga trallen av klagande på dåliga resurser och "andra prioriteringar". Plus att man - förgäves som det ju visat sig - väntar på åtminstone någon slags livstecken från högre ort. Vi har alla kunnat följa rättegången mot de som sedan dömdes för att ha anlagt resp hjälpt till med att anlägga branden. Alla som tror på den beskrivning av brandens uppkomst som där gjorts till fakta måste inse att ett enda sprinklerhuvud i trapphuset hade kontrollerat branden till dess att räddningstjänsten anlänt. Ett enda sprinklerhuvud. Kan vi inte få detta belyst på något sätt, kan inte detta tagas för vad det är: en enkel och praktiken 100% säker lösning. Det brinner, det blir varmt, det kommer vatten, det slocknar. Jag hoppas jag är helt ute och cyklar. Jag hoppas att jag blir påhoppad i vartenda nummer av Sirenen det närmaste året. Jag hoppas att det fullkomligt väller in bevis för att jag har fel, att exemplen över sprinklerkrav på illegala danspalats rapporteras in från alla vädersträck och att Haverikommissioner, Boverk och allsköns myndigheter dränker oss i läsvänliga och lättapplicerade riktlinjer. Jag vet att det bara gått två år, jag vet att de svenska kvarnarna mal långsamt. Och jag vet att amerikanska NFPA inte släppte sin rapport förrän i april 2000 (och den har vi ju fått läsa mycket om i svensk press, eller hur). Av en kuslig slump skrives detta precis som nyheterna kablar ut ännu en brandkatastrof. Denna gång 160 döda ungdomar i en bergbanetunnel i Österrike. Skall vi tippa att de på senaste tiden annars så förtalade österrikarna visar betydligt större beslutskurage än våra egna myndigheter. Vore det inte genant om vi trots två års försprång inte hinner före deras utredningsarbete. Men jag har som sagt gärna fel. Och om inte så återkommer jag om ett år.
	SPRINKLERFRÄMJANDET Bo Hjorth SIRÉNEN DECEMBER 2000
Tillbaka